Jag har en del gamla medlemstidningar kvar , Ragdollklubbens Trasdockan, och jag satte mej och bläddrade i dem för att få lite ”kom i håg” på annat än mina egna katter.
1994 var det 76 medlemmar i Ragdollklubben och ca 70 Ragdolls i Sverige. Av dem som fanns med på uppfödarlistan så är 6 stycken fortfarande aktiv i kattvärlden på ett eller annat sätt. Alltså 70 ragdolls totalt inte 70 nyregisterade.
I verksamhetsberättelsen för 1995 så var vi 20 uppfödare av rasen. RK hade växt till 119 medlemmar. Vi hade haft det första seminariet i Trollhättan med ca 30 deltagare.
Jag måste säga att det här med seminarier som RK och sedermera SRC har haft så gott som varje år har varit extremt nyttigt för rasen och för alla nya uppfödare inte minst och de har alltid varit välbesökta.
1996 blev jag ordförande för Ragdollklubben och var det i 4 år, kul men ganska jobbigt för jag hade dessutom hand om Trasdockan ett tag och var drivande på att vi skulle ha klubbmästerskap och seminarier som behandlade rasstandard. Vi hade det första klubbmästerskapet i Väne Åsaka i augusti 1996 med hör och häpna, ca 40 deltagare. En bedrift då det inte fanns så många ragdolls då som det finns nu. Vi hade två domarelever som dömde, Maud Olsen, hon hette Lindstedt på den tiden, och Helle Theliander, som aldrig fölföljde sitt mål att bli domare. Den katt som blev klubbmästare var Ragtime Sweet Lady Jane, en brun colourpointhona som ägdes av Cecilia och Ronny Tancred. Den honan var mor till min Ippon, som jag skrev om i förra avsnittet.
Det slogs oxå rekord i utställda ragdolls på Örebroutställningen det året, 29 stycken fördelade på 11st n03, 7 st a03 och 11 st colourpoint, mest bruna.
Temperamentet var på tapeten också det året…vissa linjer var inte roliga att ha att göra med. Problemet var att avelsbasen var än så länge ganska så liten så det avlades även på sådana individer som inte borde ha avlats på med tanke på temperamentet. Vi fick bland annat höra att uppfödare av andra raser varnade tilltänkta intressenter för att köpa en Ragdoll just för att de var så opålitliga….
Men vi jobbade på det….mer om det senare.
År 1997 skulle det vara en Ragdollutställning i England, den 9 januari närmare bestämt i Telford.
Jag och Anna Lindström åkte dit och på plats där så träffade vi även Ragnar, Miriam, Cecilia och Ronny, kul! Det var ca 80 Ragdolls där, men det var väldigt svårt att få nån uppfattning om hur det gick, för domarna gick omkring med en liten vagn framför burraderna och så plockade de ut katten, satte den på vagnen, bedömde den och sen in i buren igen. Publiken fick inte vara bland burarna när det skedde. Så vi såg i princip bara katterna när de låg i sina burar, men några uppfödare tog ut sina katter och visade dem för oss. Vi var inte speciellt imponerade, men en del fina fanns det, bland annat en hane som hette Azzidine Zagato, en stor brun colourpoinhane…men det dom hade i England, det hade vi här hemma oxå.
År 1998 fick Ragdollklubben sin första hemsida. Det var stort:) ! Jag kommer inte ihåg hur den såg ut, man var ju inte ute och ”surfade” så mycket då, det var blev väldigt dyrt om man satt för länge och så blockerades ju telefonen då…i alla fall om man som jag bor ute på landet.
Från SVERAK meddelades det att Ragdoll nu låg på 9:de plats på listan över flest registrerade katter, de hade ökat med 63%!! Kul men samtidigt lite skrämmande tyckte jag, det gick nästan lite för fort. Desto viktigare var det då med information och utbildning kring rasen tyckte vi i klubben.
Det var dags för mej att skaffa en ny avelshane, Banjo hade redan fått 7 kullar hos mej och så hade jag lånat ut honom också till en del. På den här tiden så var det samarbete som gällde, dela med sej av avelsmaterialet, det här med restriktioner var det ingen som hade hört talas om…
Jag kikade åter igen på Australien, det som fanns i England hade vi så mycket av här hemma nu tyckte jag, så skulle jag ha en ny hane så fick det bli nåt helt nytt. Hur jag kom i kontakt med Angela Irving som hade Icedolls uppfödning kommer jag inte ihåg, men det var väl via nätet som nu hade kommit igång mer och mer. Hemsidor var inte så vanliga ännu.
Hur som helst, jag importerade en hane, en blå colourpoint vid namn Icedoll Pharaoh. Han var lååång, väldigt ljus, trodde han var lila ett tag, knallblå ögon och bra pälskvalité, MEN han hade en vårta plus att han hade det delade avslut i yttre ögonvrån som de som bär på anlaget har.
Icedoll Pharaoh
Det var inte så mycket att orda om, jag beslöt att ta några enstaka kullar på honom i alla fall, han hade andra fina kvalitéer som jag inte kunde bortse ifrån. Och så hade han en verkligt intressant stamtavla med många verkligt gamla Ragdolls i. Gamla Blossom Time- och Petil Lu-katter.
Jag använde honom till 4 kullar, han fick 14 avkommor och inga av dem fick vårtor.Lånade aldrig ut honom. Och han fick en del väldigt fina ungar, speciellt de tre som han fick med Minami No Nippon Lady, ”Ippon”.
Krickelins Giorgio Beverly Hills, en brun colourpointhane som Solveig Damsgaard köpte, tror han lever ännu :-), en brun bicolourhane som hette Krickelins Ray-Ban och en brun bicolourhona, Krickelins Lady Gwen, som såldes till Camelot Tresure uppfödning i Danmark.
Krickelins Ray-Ban
Jag berättade för Pharaoh’s uppfödare om vårtan men sa att jag skulle använda honom i alla fall. Hon ville skicka en ny hane till mej och jag behövde bara betala sällskapskattpris för honom då, så jag sa: ja tack det var ju väldigt snällt. Så då kom Icedoll Kobe, oxå han en blå colourpoint med en helt annan stamtavla, med amerikanska och japanska linjer. Han var precis tvärtemot vad Pharaoh var, kort i kroppen och pälskvalitén var inte den bästa…men inga vårtor;)
Han lånade jag ut 5 gånger och tog två kullar själv på honom, men jag var inte så nöjd med hans ungar. Det var nog tur att jag inte använde honom mer för det visade sej att många av hans avkommor fick njursvikt och själv dog han oxå i det efter några år.
Jag hade fortfarande de tre honorna Cindur, hennes dotter Råttan (Krickelins Laura Ashley) och Ippon. Plus att jag hade en av Ippons döttrar på foder, Krickelins Samsara. Jag döpte alla kattungar efter parfymer de första åren 
fortsättning följer…
Senaste kommentarer